Carina kom hit vid 8.30-tiden i morse. Hon hade jobbat på morgonen men
käkade frukost här eftersom nästa körning inte var förrän kl 11.00. Matte hade förstås redan käkat.....
Matte skulle på kinesisk akupunkturbehandling så Carina
skjutsade henne dit innan hon fortsatte till hamnen där hon skulle plocka upp
folk.
Matte blir alltid så trött och frusen efter akupunkturen så
efter en kort runda med mig så vilade vi båda två i någon timme.
Egentligen behövde matte åka till ICA men hon orkade inte.
Vi gick till närbutiken i stället där hon köpte det viktigaste. Bananer och
choklad till sig själv och mjölk och ost till Robban.
Han jobbar och kommer att
vara dötrött när han slutar. Det blev övertid idag också som vanligt. Han var
trött redan när han åkte i morse efter den intensiva och krävande helgen och så
blev det ju inte många timmar sömn i natt för honom. Och i morgon ska han upp tidigt igen till jobbet men då ska han jobba här i Nynäs så resan blir ju inte så lång.......
Det finns två saker som matte äter varenda dag och det är
bananer och någon choklad och nu hade hon inget av det hemma så av den
anledningen var hon tvungen att gå till närbutiken.
Suget efter bananer beror
på tydligen på kaliumbrist så matte har fått sådant kosttillskott av läkaren
men hon fortsätter med sina bananer ändå.
Matte säger att bananer även är nyttiga för oss hundar men
jag vill inte ha det. Det luktar inte ens gott. Chokladen verkar godare men det
får inte hundar äta säger matte för då kan vi bli riktigt sjuka….så synd….
På hemvägen från närbutiken fick matte ett viktigt samtal så hon satte sig
på en parkbänk för att prata i fred. Jag blev lite otålig för jag ville hem
eftersom det snart var dags för kvällsmat.
När samtalet äntligen är slut så
kommer en bekant med sina två hundar på gångvägen och då var naturligtvis matte
tvungen att prata med henne också. Den ena hunden är en tjusig irländsk setter
och den andra en gatuhund som jag är men hon kommer från Irland……Settern såg lite rädd ut när hon tittade på mig. Jag förstår inte varför för jag är jättesnäll om de håller sig på lite avstånd......Alltså, jag
trodde att vi aldrig skulle komma hem…….
När vi väl var hemma säger matte att jag hade tagit fel på
klockan och att det var en hel timme kvar tills kvällsmaten. Snacka om att jag
blev sur men vad skulle jag göra? Det var bara att vänta……Jag försökte sova men
det gick inte så bra det heller……
…men nu är jag mätt och belåten……..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar