Skogspromenader...skotträdsla....kopparödla....hundmöten

Vi gick en skogspromenad både igår och idag. Vi hann inte mer än ut på skogsstigen igår förrän det började skjutas hej vilt borta på skjutfältet. Jag blev jätterädd förstås och ville helst springa tillbaka till bilen på en gång men det fick jag förstås inte utan vi skulle gå hela den vanliga rundan. Jag skakade som ett asplöv hela tiden och kunde inte koncentrera mig på någonting annat.

Så idag ville jag inte gå ur bilen när vi kom fram till skogen men blev förstås tvungen. Usch, så jobbigt det var även om det inte hördes några skott idag. Men man vet ju aldrig?

Albin fattade inte alls varför jag var så skraj?

Idag blev det många hundmöten och Albin var jätteduktig vid alla mötena. Han har blivit mycket lugnare. Ett par av ägarna till hundarna vi mötte hade problem med att gå förbi så vi gick åt sidan vid de tillfällena. Jag brydde mig inte ett dyft om ifall det kom hundar eller inte.

Ytterligare en hund som ska passera förbi...

..och ytterligare en till

Albin kollar om jag kommer ifatt honom..

Matte höll på att kliva på en kopparödla som felaktigt brukar kallas kopparorm men det är alltså ingen orm. Den är också fridlyst precis som huggormen.

Nu närmar vi oss bilen och jag skulle vilja springa dit direkt men givetvis skulle vi låta en annan hundägare passera förbi först innan vi gick vidare...

Robban undrade om matte verkligen skulle följa med på skogspromenaderna eftersom hon mådde pyton? Som om hon inte hade nog med hälsoproblem just nu så har hon även åkt på bihåleinflammation. Envis som matte är ville hon dock röra på sig och andas in frisk luft, vilket ledde till jobbiga astmabesvär och en gruvlig huvudvärk med stark yrsel och det både igår och idag...

Matte lyckades även baka en ny äppelpaj men annars har det inte blivit mycket gjort för henne...

Ett hårt och obekvämt huvudstöd kan tyckas...

Leo är ju glad i mat men den här helgen slår han alla rekord. Han har skrikit efter mat stup i kvarten men får förstås bara på bestämda tider förutom torrfodret som alltid står framme men som han inte är så förtjust i...

Albin väntar nog på kvällspromenaden med Robban....

...medan jag mer väntar på kvällsgodiset

Matte har läst ut den andra boken i serien om utredningsteamet Erla-gruppen med polis Liv Kaspi i spetsen, "Jag ska hitta dig" av Pernilla Ericson. En spännande och actionfylld thriller som är lättläst och svår att lägga ifrån sig. Det är intressanta karaktärer och tempot är högt. Nu vill matte läsa mer om Erla-gruppen.

En lång dag igen....

Det blev en lång och lugn dag igen. Robban gick morgonrundan med oss strax efter kl sex i morse innan han åkte för jobb i Örebro.

Matte hade jättehögt blodtryck när hon vaknade i morse igen. Hon tog sin blodtrycksmedicin men den hjälpte inte alls så hon har mer eller mindre legat till sängs hela dagen. 

Det var väl inte så konstigt att medicinen inte hjälpte egentligen. Medicinen skrevs ut för 2,5 år sedan så den hade säkert förlorat sin effekt . Matte ringde till sin läkare och bad honom att skriva ut ett nytt recept. 

Lena tog en paus från jobbet för att skjutsa matte till apoteket på eftermiddagen så att hon kunde hämta ut sin medicin och som hon måste ta imorgon bittida.. Hoppas nu att den hjälper!

Iris är orolig när matte mår dåligt....

...och det är även Leo som gärna vill ligga nära henne

...och jag vaktar matte

Trots stark yrsel och darriga ben rastade matte oss vid lunchtid på baksidan av huset

Vet inte vad Albin hör men han kollar upp på vår balkong?

Det tog lite tid idag innan jag hittade någon plats som jag kunde använda som toa. Annars brukar jag inte vara så noga precis...

Robban ringde vid 18-tiden och sa att han var på väg hit så här sitter vi och väntar på honom då vi behövde gå ut på en gång. Självklart regnade det och inte lite heller....Trist!

Jobbiga o långa dagar på flera sätt.....

Lördag 22 september

När matte hade gått morgonrundan med först Albin och sedan mig i lördags morse så blev hon plötsligt jättedålig med skyhögt blodtryck, synbortfall och stans huvudvärk. Hon blev bara sämre och sämre så Lena fick komma hit och stänga in oss hundar i Albins rum innan ambulansen kom. Jag vaktar ju matte jättemycket och Robban jobbade i Örebro. Han kom hit på kvällen och har sovit inne hos Albin på nätterna. När matte hade åkt iväg släppte Lena ut oss men eftersom hon själv jobbade så var hon tvungen att åka. Läkarna på Köpings lasarett misstänkte propp eller stroke så hon har legat på övervakning där sedan i lördags och fick åka hem igår, tisdag. Det var ingen stroke utan falskt alarm men blodtrycket var fortfarande för högt. 

Matte beundrar verkligen läkare, sköterskor, ja all personal på strokeavdelningen och även på akuten på Köpings sjukhus. Det finns absolut ingenting att anmärka på och för några år sedan blev de utnämnda till landets bästa strokesjukhus.

Onsdag 26 september

Ruskigt väder i Eskilstuna idag

Eftersom Robban var ledig idag så åkte vi till Eskilstuna för att lämna in hans glasögon som hade gått sönder hos optikern och så skulle matte passa på att köpa kattsand och Dentastix. 

Vad händer? Precis när vi parkerat utanför optikern blir matte jättedålig och kunde inte gå ur bilen. Robban lämnade in sina glasögon och så åkte vi till Arken Zoo. Han handlade varorna. 

Robban insåg att matte måste till akuten så nu hamnade hon på Eskilstuna sjukhus och de tog hand om henne på en gång men det blev åter en lång dag i bilen för oss hundar. Nu hade matte ännu högre blodtryck och kunde inte stå på benen. Läkaren gav henne blodtrycksmedicin och efter några timmars övervakning sjönk trycket så mycket så att hon kunde åka hem. Under väntetiden kunde Robban hämta sina lagade glasögon. 

Nu måste matte kolla blodtrycket på sin ordinarie vc tre gånger i veckan med start på måndag 1 okt. och dessutom äta blodtrycksmedicinen dagligen, en medicin som läkare tog bort i början av året för att den inte har fungerat som den ska på mattes blodtryck. Matte har provat massor av blodtrycksmediciner men inget fungerar.

Ska matte ha några åsikter om sjukhuset i Eskilstuna så är det att staden skulle behöva få ett nytt sjukhus för det är  ordentligt nedslitet. Tycker synd om personalen som jobbar under sådana omständigheter. 

Måndag 24 september

I måndags fick Robban ensam ta oss till djurkliniken i Arboga. Vi skulle klippa klorna. Jag var jätteduktig och behövde inte ens någon munkorg. Albin måste tyvärr drogas då han får rena paniken. Det otäcka var att han inte ville vakna efteråt så till och med veterinären blev lite orolig men till slut gick det att få liv i honom men han var drogad länge.

Direkt efter veterinärkliniken åkte vi till Örebro för Robban skulle jobba fram till 17.00 så vi låg i bilen nästan hela dagen. Robban tog förstås promenader med oss mellan varven och hade tagit med sig mat och vatten. Jag lovar att jag vaktade bilen ordentligt eftersom Albin var dålig och det mot alla som kom i närheten. Robban hörde mig på långt håll, sa han.

Tisdag 25 september

Igår låg vi också i bilen hela dagen. Vi följde med Robban och Lena till Stockholm för de hade lite ärenden att uträtta.

Robban rastade oss på en plats som heter Gärdet. Snacka om att det fanns jättemånga hundar där och ännu fler  intressanta dofter....

Både jag och Albin tyckte att det var kul att få komma till en ny spännande plats

Vi åkte till Skogskyrkogården också för att smycka graven där mattes föräldrar ligger...

....och därefter till andra sidan av stan, till Norra kyrkogården där Lenas farföräldrar ligger

Nu har Robban precis gått kvällsrundan med oss. Precis när vi kom ut öppnade himlen sig så vi blev genomblöta allihop. Tur att Robban har kläder här så att han kunde byta för herregud så han såg ut.