"Twingly statistik"

torsdag 28 maj 2020

Oljud...stukning...joggingkoppel



Här försöker jag sova men blir störd av ett helsikes liv i huset. Sedan klockan sju i morse har det sågats, hamrats och borrats hela dagen. De ska byta ut dörrarna i källaren till nya säkerhetsdörrar. Problemet är att de nya dörrarna är bredare än de gamla så de måste fixa till öppningarna och dörrkarmarna. Tror att det är sju dörrar så det lär ta sin tid...




Något uttråkad...





Begriper inte hur hon kan sova i det här oljudet?



Leo blir också störd i sin vanliga dagliga vila...




Ja, vad har matte gjort idag egentligen nu när hon inte kan komma ut på några promenader? 



Hon har tvättat Iris handdukar här uppe i vår maskin. Hon kan ju inte ha tvättstugan den närmsta tiden pga den onda foten. Att gå de 13 trappstegen upp och ner samt genom den långa källargången ett flertal ggr tilltalar henne inte just nu av förklarliga skäl. 

Iris hittade förstås vattenskålen som matte ställde ut till Albin så nu kan hon pinka lite till..






Och så har matte bakat en blåbärspaj...




...dessutom dammsög hon upp det värsta. Vi fäller en hel del kan man gott säga




Robban ringde nyss. Han skulle ju jobba till 22.00 i kväll men  har blivit tvungen att åka hem. Vad har hänt? Jo, han har stukat foten så den går inte att stödja på. Han krockade med en annan i personalen så kraftigt att han ramlade omkull. De kom från skymd sikt båda två och så pang! Läkare kollade foten, de la ispåse på för att få ner svullnaden och sedan lindades foten. Han hamnade alltså bland patienterna i stället för att ta hand om dem och är det någon som har otur med skador så är det väl Robban...


Robban sa just att mattes fot inte alls såg bra ut då han satte på bandaget på henne innan han åkte till jobbet och nu får han halta runt själv med bandage...






Hur som helst har matte nyss varit ute med oss. Först Albin och sedan var det min tur. När matte går ut med mig använder hon sitt praktiska elastiska joggingkoppel så hon har händerna fria och kan använda båda kryckorna. Albin får ha sitt vanliga koppel eftersom det är lättare att korrigera honom med det. Matte vet aldrig hur han reagerar vid hundmöten. Då kan hon bara ha en krycka förstås och får svårare att ta sig fram. Det blir inga längre promenader precis och mig gör det ingenting. Jag ligger hellre i soffan...









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar