Som det regnade i natt trodde jag aldrig att det skulle bli så fint väder idag. Solen sken starkt redan i morse och vädret höll i sig hela dagen...
Och där springer Siberian huskytiken bredvid sin cyklande matte
Albin är ute på sin morgonrunda och han hittar spännande dofter som vanligt både här....
....och där
Inte undra på att jag tycker att det tar lång tid innan de är hemma igen. Rundan går fortare när Robban går med honom, vilket gör att vi får frukosten tidigare då. Alltså jag är jättehungrig på morgnarna, ja nästan jämt egentligen, så det är jobbigt att vänta...
Matte ropar på Albin från hallen för han ska ut på långpromenaden. Han verkar inte alls intresserad. Matte fick gå in och hämta honom. Väl ute visade det sig att han var jättenödig och satte sig på första bästa gräsmatta...
Här fick han syn på en stor svart hund, möjligen en flat....
Jag ska väl inte säga något för jag var inte så pigg på att gå ut jag heller. Matte sa att hon aldrig tidigare har varit med om att hennes hundar inte velat gå ut...Att jag är bekväm av mig vet matte men Albin brukar tycka att det är kul att vara ute. Väl ute vill han ju inte gå hem igen..
Självklart blev jag tvungen att ta en längre promenad
En traktor åker och ruggar upp ytan på konstgräsplanen igen. Tycker inte de gör något annat...
Och här ligger jag och väntar på matte som är inne på Coop och köper frimärken
Och apropå frimärken så hittade matte dessa frimärken när hon rotade bland sina papper. De är från år 1980 och då kostade brevportot 1.50. Nu är det alltså uppe i 11 kr. Dessutom var postservicen betydligt bättre på den tiden...
Som vanligt tog vi en promenad när Robban kom hit efter jobbet. Han åkte sedan direkt hem för att vila. De har 24 patienter på avdelningen, sex av dem är dementa, vilket innebär att det ofta blir kaos.
Igår när Robban kom till sjukhuset ser han en man som står i bara strumplästen i entrehallen. Robban kände igen honom som tidigare patient på avdelningen. Han gick fram och frågade vart mannen var på väg? Han skulle hem. "Nej, jag tror att det är bättre att du följer med mig", säger Robban. Jaha, säger mannen och följer med. Robban tänkte att han inte kunde lämna mannen där eftersom han är dement utan han beslöt att ta med honom upp till avdelningen och där försöka ta reda på vart han hörde hemma. Robban var dock tvungen att byta om först så mannen fick följa med honom in i omklädningsrummet. "Nu sitter du här på stolen medan jag byter om". Mannen lydde snällt. Väl uppe på avdelningen visade det sig att mannen bara en kort stund innan hade blivit inlagd hos dem igen. Det tog inte lång tid förrän han var på rymmen...
Idag hade han rymt igen men då till en annan avdelning. Det är så sorgligt med dessa förvirrade äldre...Robban säger att personalen som jobbar på demensboenden ska ha en stor eloge. Han förstår inte hur de orkar?
Albin ville ha en godisbit av matte för att han var så himla duktig vid ett hundmöte men då hade inte matte några med sig...Hon hade glömt att fylla på asken som hon har i fickan..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar