Fasiken vad mörkt det var ute i morse...
Vi tog långpromenaden några timmar senare. Både jag och
Albin kollar in en katt som försöker gömma sig för oss...Sedan fick vi gå i myrsteg en lång sträcka igen, då vi hamnade bakom pensionärsparet som går så sakta och tar upp hela gångvägen. Mannen har stora svårigheter med att gå och stödjer sig på en rullator. Matte tycker att det är duktigt gjort av dem att gå denna långa promenad varje dag ändå, oavsett väder och vind är de ute, precis som vi...
Albin har fått syn på en stor svart hund som går på andra sidan vägen...
Robban åkte till jobbet och matte tog ut Albin på en längre promenad igen vid halvtretiden. Skillnaden var att nu hade det börjat att regna och blåsa igen....
Albin kollar in bilkön vid Coronabussen...
Och så blev det min tur att gå ut. Nu hade regnet tilltagit. Både matte och jag var helt genomblöta. Det lär nog dröja till matte blir av med förkylningen om det här vädret ska fortsätta. Hon var helt stelfrusen när vi kom hem....
Och hon kunde hålla sig för skratt när hon såg att Albin både hade rivit upp hennes säng samt sängen som står i Albins rum trots att han hade varit ute betydligt längre än vad jag var...Dessutom hade han tydligen sprungit runt med hennes tofflor för de hittade hon på de mest märkliga ställen...
Jag har varit så glad över att det har varit så tyst och lugnt under julhelgen men igår kväll bröt helvetet löst. Då började smällandet och inte lite heller. Jag vågade inte ens äta mitt kvällsgodis och då är det illa, fast matte la det i min biabädd så jag käkade upp det i natt i stället.
Och för en timme sedan var det några idioter som satte igång igen. Det är inte säkert att jag vågar gå ut på kvällsrundan.....
Men orädda Iris reagerar inte ens när det smäller här utanför. Hon är tuff, den katten..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar