Matte var tvungen att sätta på sig vinterjackan igen när vi skulle ta morgonrundan. Det var riktigt kallt ute...
Vi höll aldrig på att komma ut i morse. Iris låtsades att varken se eller höra när matte bad henne flytta på sig när hon skulle köra ut elrullstolen. Matte fick handgripligen flytta på katten...
På Albins morgonrunda vid 08.40-tiden mötte de Lenas barnbarn och hans pappa som var på väg till förskolan, starkt försenade på grund av inställda och försenade tåg. Pojken är hos sin pappa varannan vecka. Han bor i Arboga medan förskolan ligger här i stan. Tåget från Arboga skulle gå 06.30, sedan vid sju men inte förrän vid åttasnåret kom de iväg. Då skulle pappan egentligen varit på sitt jobb i Eskilstuna. Undrar hur sent han kom dit eftersom det är en bra bit att gå från tågstationen till förskolan och sedan tillbaka igen? Dessutom vet man ju inte när tåget till Eskilstuna kom eller snarare avgick? Åk med allmänna kommunikationer sägs det men det är ju bra om de fungerar också. Inställda tåg i de här trakterna tillhör vardagen numera.
Vi har gått de vanliga promenaderna
Matte hade satt på sig en vårjacka men ångrade sig. Hon var helt stelfrusen när vi kom hem, trots att hon hade en tjock tröja under jackan. Det var 8 grader och solen tittade fram emellanåt
...och då skulle hon ut med Albin också. Han hade inte alls bråttom runt. Det finns mycket som måste undersökas, både högt...
Matte har rengjort spisfläkten och kryddhyllan. Hon brukar göra det vid varje månadsskifte, för att det inte ska bli alltför fett och ingrott. Sedan har hon inte orkat göra något mer än att ta våra promenader
Vi var förstås ute på en varsin promenad på eftermiddagen också
...det märkliga är att vi inte har sett till en enda hund på någon av promenaderna, inte ens på morgonrundorna
Robban ringde nyss. Han är på hemväg från Kista. Den två veckor långa utbildningen avslutades med ett prov. Robban var bäst i klassen av 17 elever och fick applåder. Av 38 frågor hade han 37 rätt. Personen som kom tvåa hade 33 rätt och resten under 30. Två personer blev inte godkända.
Det har varit rena korvstoppningen med mycket teori i svåra ämnen. Det som gör det extra kul för Robban är att han är dyslektiker, så läsning är inte hans favoritämne precis men nu har han klarat av så många olika avancerade utbildningar, så han är ett typexempel på att dyslexi inte behöver vara ett handikapp om hjälp, viljan och motivationen finns.
Hans dyslexi upptäcktes i fjärde klass, då det upptäcktes att han inte kunde skilja på b, d och p. Innan dess trodde både matte och lärarna att han bara var lat. Det fanns inga hjälpmedel på den tiden, så matte har tragglat läsning med honom mer eller mindre under alla skolår. Han lärde sig läsa genom att dagligen läsa sin favoritserietidning Kalle Anka och senare även dagstidningar. Till hans hjälp har varit att han har ett välutvecklat bildsinne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar