"Twingly statistik"

måndag 31 augusti 2020

Polyper...lyktstolpar...blåljus





Kom ut på morgonrundan vid sjutiden. Det var bara 8 grader och det blåste kalla vindar






Matte var hos sin nya husläkare för sin nästäppa och bihåleproblem. Det är inte konstigt att du har de här besvären sa läkaren när hon tittade i mattes näsa. Mattes näsgångar är riktigt trånga och dessutom har hon fått polyper. Vänstra sidan var värst drabbat. Eftersom matte inte tål kortison skickade läkaren direkt en remiss till öron-näs- o hals i Västerås  och troligen blir de tvungna till kirurgisk åtgärd.

De som får näspolyper har ofta kronisk näs- och bihåleinflammation, vilket stämmer in på matte som får det varje år men inte så allvarligt och långvarigt som denna gång. Förekomsten är också större hos patienter med astma och salicylatöverkänslighet, vilket matte också har. Läkaren tyckte att det var mycket märkligt att ingen annan läkare har undersökt hennes näsa tidigare. Hon sa också att matte skulle vara försiktig med näsdropparna Otrivin och bara ta dem när det var absolut nödvändigt även om hon förstod att matte både har ont i bihålorna och måste andas genom munnen. Hon rådde matte att skölja näsan med koksaltlösning i stället även om det inte hjälper speciellt mycket.



Medan vi väntade på matte tog Robban en rastrunda med oss







Vi hann ta en kortare promenad när vi kom hem och innan Robban skulle åka och jobba. Han har kvällspass..




Albin är noga med att se till att vi hinner med...



Nu har jag bråttom för jag vill hem till en försenad lunch...








Matte tog ut Albin på en långpromenad vid 15-tiden. Vid lyktstolparna finns alltid intressanta dofter men Albin vet att han inte får kissa på stolparna för matte men lukta får han förstås...   



Han har fått syn på damen som åker elrullstol med sin lilla papillon. Det är ganska så praktiskt med en så liten hund. Vid hundmöten låter hundägaren hunden hoppa upp på elrullstolens fotpall och åka förbi mötande hundar...Ser lite roligt ut...



Och där borta går hans hatobjekt nr 1. Den ståtliga schäferhannen








Matte och jag hamnade sedan i värsta utryckningen av blåljusbilar. En man hade fått hjärtstillestånd i dörröppningen till Systembolaget. Folk tyckte att det var en stor uppslutning för bara en person men matte visste genom att Robban har jobbat inom ambulansen att Brandkåren alltid kommer först till undsättning om ambulansen har lång körväg. Dessutom får alltid två ambulanser larm när det gäller hjärtstillestånd, därav var både brandbil och två ambulanser på plats.




Vi fortsatte vår promenad genom centrum...




Nu känns det verkligen som höst. Det blåser riktigt kallt. Den första höstmånaden börjar i morgon så det är väl inte så konstigt men vart tog sommaren vägen?














Inga kommentarer:

Skicka en kommentar