Sen långpromenad....argsinta hundar......

 

Är det inte vassa stenar och glassplitter på gångvägarna, så är det nu också nerblåsta grenar, tallkottar och ekollon som gör framkomligheten svår för matte, ja för mig och Albin också förstås...

Albin fick vänta tills fyra bussar hade passerat förbi vid skolan. Matte hade ingen lust att trängas med dem på vägen...

...och precis när de skulle fortsätta, så kom nästa buss

Matte var helt ledbruten efter att ha städat duschrummet på förmiddagen. Som tur var kom Robban för att sätta upp lampan, så han fick ta en kort rastrunda med oss, innan han gick till caféet. Han hade varit på Snabbgrossen i Eskilstuna och köpt varor och då köpte han även choklad till matte, så nu klarar hon sig ett tag till....

Inte förrän vid 14-tiden fick Albin sin långpromenad och då var det han som sa till matte att han behövde gå ut...

När han väl var ute var det inte så bråttom längre...

På hemvägen tänkte matte ta gångvägen förbi skolan men där var så många skolelever, så hon svängde av till vänster och förbi sporthallen istället. Albin blir lite orolig av stojande högljudda grabbar..

Jag har mest blivit utskälld av olika hundar idag, bl a här av den ilskna shih tzun

...och en svart blandis morrade hotfullt mot mig och när vi var på hemväg mötte vi honom igen och då var han ännu mer hotfull

Många hundar verkar vara på dåligt humör. Denna gång var det en så kallad "kamphund" av okänd ras som fick ett utbrott.. 

Matte tycker att jag är jätteduktig som inte bryr mig om alla argsinta hundar

Just nu vilar jag upp mig efter kvällsmaten. Matte slängde alla plädar som hon hade som soffskydd, då de var fulla med hundhår och som hon aldrig skulle få bort. Nu ligger det några lakan där tillfälligt istället...

Albin vilar också efter maten....Iris håller sig allt oftare i närheten av honom

Matte har läst "När ingen tror dig" av Kim Chown. Det är den sanna historien om en kvinnas kamp att mot alla odds skapa sig ett lyckligt liv genom att övervinna de vidriga övergrepp hon fått utstå under uppväxten.

Kim Chown har efter flera övertalningsförsök från media och spökskrivare äntligen valt att berätta sin historia. Idag driver hon ett framgångsrikt företag. Hennes önskan är att den här berättelsen ska göra att andra som bär på liknande erfarenheter vågar ställa sina förövare inför rätta.

Vid elva års ålder rycktes Kim Chown upp från sin mamma och livet i England, då hennes pappa tvingade med henne till Kenya. Där utsatte Kims far henne för fruktansvärda övergrepp, både sexuella och psykiska. Hans framstående ställning inom samhället gjorde att Kim redan från början insåg att ingen någonsin skulle tro henne om hon berättade vad som pågick. När Kim fyllt 20 år återvände hon till England, där hon byggde upp ett nytt liv och skaffade en familj. Men minnena från faderns övergrepp försvann inte och till slut tog hon sin tillflykt till alkoholen. Det gick så långt så att Kim höll på att förlora allt, men i sista stund lyckades hon resa sig igen. Med stöd från maken och barnen kunde hon möta sin far i domstolen, där hon slutligen fick upprättelse för de hemska brott han utsatt henne för. 

Matte rekommenderar denna viktiga bok, men för känsliga personer kan de vidriga övergreppen vara mycket jobbiga att läsa om. De är så fruktansvärda.