Halka....otursförföljd..

I morse kom Carina hit och åt frukost men innan dess så gick vi Albins morgonrunda. Jag hade ju redan gått min så nu gick jag min andra. 

Det är så himla halt och knaggligt så det var väl tur att matte fick nya broddar av Lena som Robban hade med sig i fredags.

Bäst i test

Matte har i och för sig redan ett par andra broddar men hon använder aldrig dem för hon tycker att de är för klumpiga.

Albin som håller Carina i handen

Det prasslar i buskaget men det är väl säkert samma fågel som jag såg i morse. Det verkar nästan som om han bor där...

...och här springer många rådjur och annat vilt

Matte blir ibland lite frustrerad över att jag slår dövörat till när jag får upp sådana viltspår

Albin spanar helst in andra hundar

...och det finns det gott om här. Han tänkte mucka när två amstaffs dök upp men matte fick honom på andra tankar

Matte känner inte till någon annan person som är så otursförföljd och skadebenägen som Robban är och alltid har varit och nu har det hänt igen.

Här i Stora Vika (Nynäshamn) lastade Robban sand på förmiddagen. När han kört upp bulkbilen på någon slags plåtvåg och kliver ur bilen för att gå till kontoret så halkar han. Det är alltså jättehalt. Han rasmlar baklänges och slår i bakhuvudet och ena axeln riktigt ordentligt på det isiga hårda underlaget.

Han kunde ju inte lämna bulkbilen där utan har kört den tungt lastade bilen till Köping (nästan 16 mil) med befarad hjärnskakning. Han har en fruktansvärd huvudvärk och har spytt ett par gånger under färden. Det tog en evig tid innan han var framme. Körningen har tagit hela dagen för han var ju tvungen att stanna emellanåt för illamåendet och huvudvärken. Egentligen skulle lasten till Norrköping men en annan chaufför kör den dit i morgon bittida från Köping.

Nu är Robban på väg till Västerås sjukhus. Hans tjej, Lena hämtade upp honom i Köping och kör honom dit.

Så typiskt. Han har jobbat i två veckor hos nya arbetsgivaren efter långa sjukskrivningsperioder och så händer detta. 

Matte har stark intuition och kände på sig i morse att något skulle hända så hon blev inte så förvånad när Robban ringde om olyckan.

Hoppas bara att det inte är så allvarligt utan att han piggnar på sig snabbt igen! 

Det är dags för katternas pälsvård. Leo är samarbetsvillig men det kan man inte säga att Iris är. Hon sitter inte still lång stund åt gången....