Gårdagen var inte alls kul. En olycka kommer sällan ensam, säger matte men det kan ju vara måtta ändå...
Det började när matte skulle ta ut elrullstolen för att ta morgonrundan med mig. Hon tyckte att den lät och betedde sig konstigt. Hon kom bara ut i hallen då hon upptäckte att det var punktering på höger bakdäck. Alltså fick jag vänta med morgonrundan till Robban kom och skulle gå med Albin...
Nyfikna Iris kollar intresserat när Robban skulle fylla på luft för att se om det räckte med det, men nej, det var punktering. Begriper inte att Iris kan vara så närgången för kompressorn dånar jättehögt..Vi andra håller oss på avstånd
...sedan la hon sig på sitsen och där låg hon medan Robban tog hundpromenaden.. När han kom hem skruvade han av däcket och lämnade sedan in det på en bilverkstad som han brukar anlita.
Senare hämtade han däcket. Det var slangen som hade spruckit så de satte in en ny.
Medan matte fixar frukost så får hon svår andnöd trots att hon redan hade inhalerat två gånger på morgonen. Albin skulle till veterinären för att undersöka en mysko knöl på ögonlocket och klippa klorna. Nu kunde inte matte följa med så Robban fick åka dit ensam med Albin.
Albin fick sövas. Det visade sig vara en tumör. Enligt veterinären är 99% av tumörer på ögonen ofarliga men den växer och kan skava på hornhinnan så den måste bort. Dessutom har han en knöl på bröstet. Veterinären tror att det är en fettknöl men den ska också bort eftersom den är stor. Han ska opereras den 5 mars.
Under tiden Robban är hos veterinären blir matte bara allt sämre vad gäller andnöden och blodtrycket som bara stiger trots att hon hade tagit sin dubbla dos blodtrycksmedicin på morgonen. Till slut blir hon tvungen ringa 112. Då kunde hon knappt prata och ännu mindre ställa sig upp. Det blev färd till akuten i Köping igen.
Massor av prover togs och då visade det sig också att matte hade för lågt blodsocker så hon fick en ostmacka och ett glas saft.
Det var mycket patienter på akuten. Matte låg i korridoren större delen av dagen vid in/utgången och ambulansintaget så det var full rulle mest hela tiden (fast inte som på SÖS förstås)
Robban tog med sig oss dit på eftermiddagen. Ja, vi fick förstås ligga i bilen. Albin var fortfarande mycket omtöcknad efter narkosen och han sov mest hela tiden. Och jag vaktade bilen.
Efter många timmar fick matte äntligen träffa en mycket trevlig läkare. Matte tycker faktiskt synd om både akutläkare och husläkaren för de är inga specialister på lungsjukdomar och vill inte laborera med läkemedlen när patienten lider av kol och astma, framförallt inte till matte som är så känslig. Husläkaren har ju skickat en ny remiss till lungkliniken i Västerås och när matte kom hem låg ett brev i hallen därifrån att de hör av sig inom 90 dagar. Inte undra på att folk hinner dö innan de får komma till specialist.
Nu visade det sig att matte har lungsäcksinflammation också.
Vid lungsäcksinflammtion har delar av lungornas utsida blivit inflammerade. Då gör det ont när du andas och du kan också bli andfådd. Nu fick hon en femdagars kur Prednisolon (kortison) och läkaren tyckte att hon skulle ta blodtrycksmedicin på kvällen också eftersom trycket stiger mycket nattetid.
Sent omsider när både andning och blodtryck stabiliserats fick hon åka hem...
Matte tog morgonrundan med mig i morse. Hon var glad att det gick att fixa däcket igår så att hon åtminstone kan komma ut.
Precis när vi ska iväg på långpromenaden kommer en granne som matte var tvungen att prata med så vi fick sitta och vänta. Och mannen som kommer gåendes är låssmeden som senare kom och bytte lås i vår ytterdörr. De byter alla lås i hela fastigheten.
Jag tyckte att låssmeden kom lite för nära min matte så jag blev jättearg men han blev inte rädd. Hundar ska vakta, sa han. Tack för det!
Och inte blev jag mindre vaktig när han senare kom och bytte låset. Robban stängde in mig och Iris i mitt och mattes sovrum för hon skulle ner till tvättstugan. Iris är ju så jäkla nyfiken och Robban ville inte att hon skulle störa låssmeden eller kanske smita ut i trapphuset.
Vi hann gå långpromenaden innan regnet kom. Vilken tur!
Vi stannade till vid Ica för matte var tvungen att handla då det fattades mycket i skåpen...
Jag blev faktiskt riktigt arg en gång till idag och det var när brevbäraren ringde på dörren och överlämnade två paket till matte. Denna gång var det en ung tjej men hon blev inte heller speciellt skraj. Matte hade köpt en bok och några kläder och är mycket tacksam över att hon får det vid dörren. Det är inte jag. 😠
Matte hade ju tvättstugan och hon hade mycket tvätt. Hon har bäddat rent både till sig själv, till mig och till Albin. Dessutom tog hon överkastet på sängen i Albins rum och så Iris alla handdukar förstås. Robban fick bära ner och sedan hämta upp den rena tvätten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar