Albin är rädd men han vet inte varför han är rädd? När vi kom in sprang han direkt ut på balkongen och la sig. Det var jag som "smittade" honom för jag blev dörädd när jag hörde åskan medan Albin inte brydde sig ett dugg om mullrandet...
Matte och Robban var inne på caféet när det plötsligt började regna och åska. Vi satt ju i bilen med öppen baklucka som vanligt. Jag blev så himla rädd. Snacka om att jag blev jätteglad när Robban och matte äntligen kom så att vi kunde åka hem....
Jag har precis hoppat ut ur bilen och vill bara springa hem på en gång men det fick jag inte för Robban skulle rasta oss först. Fy, så hemskt det var för det mullrade fortfarande även om det var på avstånd.
Hur som helst så märkte väl Albin att jag var skraj så plötsligt blev han helt stirrig men inte förrän vi kom in. Åskovädret brydde han sig inte om..Det såg lite lustigt ut för han visste faktiskt inte varför han reagerade så?
När ovädret hade dragit vidare och jag hade lugnat ner mig så ringer brevbäraren på dörren. Det skulle han inte ha gjort för nu blev jag jättearg och skällde ut honom riktigt ordentligt.
Matte skämdes nog för mig även om inte brevbäraren verkade ta illa upp. Han bara skrattade som vanligt. Han hade två paket med sig. Matte blir lika förvånad varje gång för paket brukar man få hämta ut på Coop eller i kiosken men det här är inte första gången som brevbäraren kommer hem med dem. Ja, matte är ju glad förstås som slipper ta sig till postutlämningen, framför allt nu när hon inte kan gå någon sträcka och ännu mindre bära på några paket.
För övrigt har det väl inte hänt så mycket idag. Matte har betalat in hyran till rätt hyresvärd och så har hon avslutat ett skrivarbete som hon har haft hängandes över sig.....
Albin är med Robban och kommer väl när det är dags för kvällsrundan....
