Min och Leos tur att få magsjuka....skonkost...

Matte vaknade vid sextiden i morse av att jag satt vid sängen och stirrade på henne. Jag har aldrig väckt matte tidigare men nu var jag så nödig. Man kan väl inte direkt säga att jag väckte henne nu heller men matte är lättväckt och vaknade av mina blickar. Hon förstod genast att jag var tvungen att gå ut. 

Jag sprang nerför trapporna och genom källaren för så bråttom hade jag. Det bara sprutade ur rumpan på mig när vi kom till närmsta gräsmatta så nu är jag också magsjuk. Vi tog en promenad och när vi kom hem la vi oss en stund till.

Jag såg att Robban hade parkerat sin lastbil och släp på grusplanen. Snacka om att han har parkerat bilen nära släpet.

Jag har varit tvungen att springa ut flera gånger under dagen och så har vi tagit en längre promenad. 

Väntar på matte som plockade upp så gott det gick efter mig och är på väg till hundlatrinen.....

Vilostund vid stora lekplatsen.....

Kort stopp vid närbutiken. Jag känner mig faktiskt lite trött

...där Albin var intresserad av dofterna.....

Som vanligt kom matte och jag på efterkälken. Vi fick syn på Albin vid släpet....

Robban skulle hämta något ur förarhytten.....

Nu var det min tur att få käka skonkost. I morse fick jag kokt ris, kokt fisk och morotspuré. Jag fick ingen lunch, vilket jag blev oerhört besviken över. Nu i kväll fick jag fiskbullar i riset. Det var faktiskt riktigt gott.

Inte nog med att jag är magsjuk. Nu är Leo det också. Han hade bajsat ner sig så att matte var tvungen att bada honom med hjälp av Robban som fick hålla i katten. Han var inte så glad så under badet satt Iris på toastolen och övervakade behandlingen av Leo. Hon är verkligen mån om sin bror, ja om alla oss djur faktiskt.

Lite senare kom Carina och Nicklas för att fira Robban som fyller år i morgon. Jag blev jätteglad när jag fick syn på dem. Vi mötte dem ute på parkeringsplatsen.

Väntar på Carina och Nicklas

Vad står vi här för undrar nog Albin?

Och så kom de äntligen

Jag var tvungen att vila en stund igen medan de tog sig en rökpaus......

Det var första gången som Nicklas träffade Albin. Han var lite avvaktande mot Nicklas men inte alls så rädd som han kan vara mot främmande killar och manspersoner som kommer alltför nära honom. Nu är Nicklas en mycket snäll kille så han kände väl det. Jag gillar honom jättemycket.

Albin åt till och med sin kvällsmat och det gör han inte annars om han är rädd och inte kan koppla av ordentligt.

Gästerna har precis gått så nu ska jag vila innan det är dags för kvällsrundan. Magen har tydligen lugnat sig lite nu. Jag hoppas att jag slipper rusa ut fler gånger. Nu har alla vi djur varit magsjuka och det vill jag inte uppleva igen.