"Twingly statistik"

torsdag 20 augusti 2015

Veterinär...viktminskning....bushumör....






Jag var trött under morgonrundan....



Ytterligare en jobbig natt då min sömn blev störd. Matte har rantat upp stup i kvarten. Det har varit toabesök, ta hostmedicin, hämta vatten, ta en Alvedon, hämta pappersnäsdukar osv.  Det var alltså ett evinnerligt rännande ut och in genom sovrumsdörren och varje gång har Leo skrikit efter mat. Vem kan sova då? När hon äntligen hade somnat så vaknar vi av en geting som surrar runt i rummet. Jag for upp som ett jehu och då insåg matte att det var lika bra att stiga upp.














På väg till veterinären....

Matte mådde alltså pyton idag men var ju tvungen att följa med till veterinären. Under hela resan skrek Leo oavbrutet. Han började så fort han kom in i buren. 




Den coola grannkatten kom kutande och undrade varför Leo skrek som han gjorde?

Leo gillar inte heller att åka bil tydligen men jag är åtminstone tyst när vi åker..









Veterinären tyckte att det var kul att Leo var så pigg nu. Så stor han har blivit och så fin päls han har fått var det första hon sa. 




Jag satt stilla och tittade på när veterinären undersökte Leo. Han var superduktig och var helt lugn och stilla när hon skulle ta blodprovet. Nu var han tyst minsann. Han fick jättemycket beröm av henne. Tänk om alla katter var så lätta att behandla sa hon. 







Sedan var det min tur. Först blev jag lite orolig med det gick snabbt över. Veterinären är jättesnäll. Hon lyssnade på hjärtat och det var bara bra. 

Hon tryckte på ryggen och böjde och bände både på huvud och ben men allt var okej. Sedan var det dags för provtagning. Nu hade jag ju sett att Leo var så lugn så jag ville vara lika duktig. Hon tog flera provrör med blod. 

De ska kolla lever, njurar, sköldkörteln, diabetes, fästingsjukdomar. Jag vet inte om det var något mer? Matte skulle få provsvar i morgon eller på tisdag. Jag fick också beröm för att jag var så duktig. Det enda jag tyckte var obehagligt var när hon skulle kolla i mina öron men de var också helt okej. Jag är rädd om mina öron och vill inte att man grejar med dem.

Matte blev glad för jag hade gått ner 4 hg sedan sist. Nu väger jag 24 kg.









Sedan åkte vi raka vägen hem för matte mådde inte så bra. Leo höll konsert hela vägen hem också. Snacka om röstresurser. 





Äntligen hemma igen....




Ingen var gladare än jag när vi äntligen var hemma igen och fick vår mycket försenade lunch.

Eftermiddagen blev lugn. Både matte och jag behövde vila men vi tog en längre promenad i alla fall.












Albin på bushumör....













...och han är nyfiken på allt



...men jag gillar inte stora arbetsfordon....




Han fick rena spelet i sandhögen.....












Hela nosen var full med sand när han var klar.....











Robban åkte iväg på hockey på Globen. Han fick ju hockeybiljetter av matte när han fyllde år.  Han vet inte hur länge han orkar vara där med de har skönare sittplatser på Globen än på Hovet så han hoppas att han orkar vara kvar hela matchen. Han har väntat länge på att hockeysäsongen ska komma igång.




















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar